Varsågoda!

Jag missade tyvärr måndagsträningen idag på grund av jobbresa. För att ändå göra något mtb-relaterat så anmälde jag mig till Lida Loop – sista dagen i morgon innan efteranmälan tar vid! Vore skoj att ta sig under tre timmar men då är det ju klart osmart att missa träningen och i allmänhet inte träna. Men det är ju nästan två veckor kvar å andra sidan...

Även retur

Tredje gången gillt till Nora, den här gången utan bil inblandad. Jag trampade upp samma gamla vanliga väg och tittade lite på de mtb-leder som BergslagsTramp har jobbat fram. Lederna delar som synes bitar med Bergslagsleden. De bitar jag hann utforska var riktigt trevliga även om nattens regn inte presenterade dem från sin bästa sida. Det blev långt idag, 75 km. Det var inte mycket fart i benen när jag äntligen nådde dörren igen. Som grädde på moset fick jag med mig ett par fräsiga bilder med mobilens självutlösare som fotograf. Magiskt.

Finn fem fel

Inför Billingeracet 2010.

Inför samma race 2011.

Som XX

Så här blev nya drivlinan framtill; jag går från 40/30 till 42/28, vilket är en av standarduppsättningarna för SRAM:s XX-vevparti, så det måste ju vara det bästa. 40 tänder var lite snålt på exempelvis Cykelvasan så nu hoppas jag slippa veva luft lika mycket där i alla fall.

Dubbelpass

Måndagsträning över vackra rapsfält i strålande sol, det är så jag minns den. Jag och Carl och Jonas skarvade på lite efteråt, jag gav upp vid Lillån och åkte hem, rätt slut. 50 km stannade mätaren på. Hemma: äta, duscha, sova, vakna, äta, på med samma kläder, sätta sig på samma cykel, trampa 30 km över bergen till Nora för att hämta hem bilen. Väl i Pershyttan så fick jag se de nya skyltarna som Bergslagstramp har fått upp, för att markera sina nya mtb-leder. Det känns som att det får bli ett återbesök där snart.

Ännu mindre

281-28=253. Nattens sömn är räddad.

Lite guld

Jag håller ju på att byta ut drivlinan. Ny kedja (eller två då) blir från Shimanos Jamjam-butik, med extra bling-bling. Nuvarande kedja (Shimano CN-7701) väger 270 gram kapad. Den här nya ligger på 281 gram från kartong. Spänningen är nästan olidlig om vad den kommer att landa på när några länkar ramlar bort. Man vill ju ogärna gå upp i vikt.

I spegeln

Så föll det sig så, att den här torsdagen skulle bilen in på service i Nora. Cykeln lastades in och efter att ha lämnat bilen bar det av hemåt över bergen, via Pershyttan och Lockhyttan. Samma väg hem som jag och Martin tog till Nora på nyårsdagen. Den här dagen gick det väldigt långsamt men stoppet vid bryggan, vid en sjö i en skog i bergen, gör ändå att jag har sett sämre dagar.

Resultat

Hur det gick? Resultatlistan säger att jag körde på fyra timmar och nio sekunder, plats 52 av 64 startande i H30. Inte nöjd. Jag kände mig egentligen trött redan första tramptaget och det mesta gick segt och långsamt, längs den grymt fina banan. Jag provade också på något jag inte testat tidigare; kramp baksida låren, båda samtidigt, vid sista depån. Det var oskönt. Jag var inte alls i form men hoppas att det kan bli bättre. Jämfört med förra året, då jag startade i motion, så var min medelhastighet lägre i år. Och 2010 var loppet både längre och tuffare. Då kände jag mig stark uppför strupen och kunde trycka på lite. I söndags kröp jag upp på lättaste växeln, helt slut.

Nytt och gammalt

Allt klart inför Långa Billingeracet:

• Ny tävlingströja
• Ny uthållighetsdryck
• Samma gamla trötta kropp (ej i bild).

Blockerat

Dagens tur: Upp mot Ånnaboda via Mattsabacken, in på Bergslagsleden mot Göljan, testade att vika av från leden och hamnade på den markerade mtb-slingan, som sköts sjukt dåligt (inte alls), där det låg stockar över stigen överallt. Tillbaka på Bergslagsleden och sedan Apelsinstigen hemåt. Avslutade med en extrasväng i skogen vid Gölafallet. Kroppen kändes sjukt seg faktiskt, bådar inte gott inför söndagens tävling.

Taggar ner

Det börjar ramla in lite saker till min uppgradering av drivlina. Eller det är ju inte en uppgradering egentligen, utan byte på grund slitage. Till och med Herr Eknor kommenterade de slitna dreven på gårdagens träning och jag vill ju inte gå så långt som han gör och köra tills det går av på mitten...

För övrigt är väl XT den mest prisvärda kassett man kan köpa, sett till just pris, prestanda och vikt. 264 gram på vågen. Och nu blir det en 32:a istället för en 34:a.

Cykel mot häst

Från dagens träning i Sörbybacken.

Nya spakar och gamla gubbar

Det nu vedertagna upplägget fortsätter; delar behövs till fruns mtb så då får jag nytt och hon får ärva. Jag har X9:or på styret idag men kan nu matcha med bakväxeln. Dessutom röda och snygga.

De här vägde 257 gram på min våg. När jag en gång i tiden köpte ett par X9-reglage till min Focus Thunder så vägde jag in dem på 261 gram. Fyra feta gram ramlar av alltså!

Jag vill också passa på att gratulera Ola Hellström som fyller hela 33 år idag! Grattis!

Omkörd

Jag körde över bergen en snabbis idag, på väg ut till Fjugesta. Det blev banvallen ut, upp till Suttarboda via Limberget, sedan Bergslagsleden (bild 2 nära Suttarboda, oslagbar utsikt) ner till Garphyttans nationalpark. Sjukt fin del av Leden. På vägen dit blev jag dock ifattkörd och omkörd av två äldre herrar som jag aldrig ens såg komma. De måste tagit in på mig i backen i Latorp där jag kroknade. Tyckte jag hade hyfsat hög fart fram till dess men därefter dök de plötsligt upp och ångade förbi så att jag bara kände vinddraget. Ytterligare ett kvitto på hur trött och klen jag är. Plånboken är full.

Tre olika

En tillbakablick på måndagens träning. Första gången från ny plats i det nya upplägget med ett lite längre distanspass var tredje gång.. Samling bakom Norra cykel, som bjussade alla deltagare på flaska med pulver och nyckelring, trevligt! Sedan bar det av på kolonn mot den så kallade avslutningsrundan, som visas på kartan nedan.

Fler bilder finns i Facebookgruppen Mountainbike i Örebro.

Favorit i repris

Det här har jag skrivit om minst en gång tidigare i bloggen, kanske två. Kanske till och med tre, men det tror jag inte. Jag blir lika förvånad varje gång. De (kommunen, antar jag) krattar och blåser rent gång-/cykelstråken i naturreservatet i Varbergaskogen. Varför? Det är inte som att det var svårt att ta sig fram innan, när stigarna var klädda med löv och barr, och en och annan gren. Och detta sker innan ens hälften av stadens cykelbanor har fått gruset bortsopat. En småsak förvisso, men jag ville ändå nämna det. Igen.

Att se rött

Hur gick det då? Den 12 oktober förra året tog jag den första bilden nedan. Örebro kommun skulle testa hur bra rödfärgen klarade vintern, för att sedan eventuellt använda den för att markera cykelöverfarter. Jag tog förstås saken i egna händer och har nu följt upp med ny färsk bild. Jag tycker mig allt se att det har bleknat lite - vad tycker du?

Apelsinbron

Varför inte fira den 1 maj med en liten film?! Jag filmade lite vid bron i början av Apelsinstigen i fredags. Nu kan jag visa hur man med bländande teknik tar sig över den.

Apelsinbron from Johan Fintling on Vimeo.