Tjejer på tjejläger

I helgen var det mountainbikeläger för tjejer i Pershyttan, anordnat av Bergslagstramp för andra året i rad. I år hade familjen dubblat sin närvaro i och med att dottern hängde med frun på lägret. De verkade båda nöjda och glada med dagarna två och förhoppningsvis har deras mtb-intresse fått en injektion.

Deltagarna fick lite prylar, se sista bilden, som av en ren händelse beslagtogs av undertecknad som betalning för den taxiverksamhet som utförts under dagarna...

Fyra på fjärde

Klubbens sista träningstävling för säsongen (den sista av fyra) gick av stapeln i onsdags. Racet kändes bra och för min del blev det en härlig kamp med Mattias F och Danne, som båda stundtals var förbi under loppet, och det kändes helt OK att till slut nå mållinjen före dem båda.

Vann gjorde herr Wengelin som för andra gången gästspelade på våra träningstävlingar. Han vann med ungefär 30 sekunder trots att han fick starta 1:30 efter oss andra... Roligt att se hur snabbt och bra man kan åka med talang och en jädra massa träningstimmar i bagaget.

I skrivandets stund har Wengelin även vunnit Kolmårdsbiken. Undrar vilken av veckans segrar han rankar högst?


Foto: Jonas Jonte Karlsson

Oönskad inpackning för drivlina

Jag ligger uppenbarligen lite efter med bloggandet... Har lite annat att stå i. Men här kommer några ord och bilder från måndagens träning som bjöd på stigåka, vilket brukar vara uppskattat. Sett till dagens risiga väder var det riktigt bra med folk som dök upp och alla kämpade på bra.

Underlaget var dock bitvis allt annat än bra. Inte nog med att allt regn gjorde stigarna till gegga så hade också skogsmaskiner kört sönder valda delar så det hela blev en riktig lerfest som utkämpades i skogen.

Jag måste säga att jag är ganska nöjd med att ha mina "crud catchers", som motverkar en komplett lerdusch från huvud till bakdel. Jag förstår inte varför folk envisas med att ta den skiten...

På toppen

Jag har skaffat ny hjälm. En Giro Aeon. Jag har länge spanat på en ny – och lätt - hjälm och provade en Aeon redan på mässan i höstas. Innan dess var jag inne på en Pro Light, men Aeon ska ju vara dess ersättare. Priset har väl varit det som lockat minst, så när Planet X mejlade ut "all helmets 50 % off", så var det inte mycket att tveka på.

Precis som lappen i hjälmen säger så väger den 222 gram. Min gamla Etto väger in på 318 gram så det blir fint att släpa runt på nästan 100 gram mindre på skallen.

Tredje gången gillt

Jag brukar inte missa måndagsträningar men nu blev det först på tredje träningen som jag fick vara med och leka med mannen på bild, Ola, "The Man". Det stod backintervaller på schemat och så blev det. Först i Atlegropen (bilden) och sedan vidare till ett antal olika backar i Sörby.

Efter att ha fyllt på med mycket gott fika tog jag en extra tur på vägen hem; via Ekeby-Almby, Oset, Rynningeviken och vidare hemåt. 46 välbehövliga kilometer blev det på klockan.

Uppgraderad Eker-runda

Lördagsnöje: Lasta några överblivna brädor i cykelkärran, trampa ut till Närkes Kil och bygga bro över gammal gran som (för alla utom en) utgör ett hinder som kräver avstigning.

Före:

Efter:

Lite sportbilskänsla

Senaste beställningen från Bike-discount innehöll nya bromsbelägg från Jagwire, som jag nu installerat. Jag har inte provat belägg från Jagwire tidigare, men de verkar riktigt trevliga. En uppenbar utmanare till Clarks som jag kört med en tid. En klar bonus är förstås att de är röda! (Notera gärna hur fint de matchar QR baktill!)

Bromsarna kändes riktigt trötta innan och jag trodde det skulle behövas en luftning av dem men så verkar det inte vara. Efter att ha tryckt tillbaka kolvarna och satt på de nya beläggen så är bromsarna riktigt tajta. Bara att hoppas att de levererar "foreceful stopping" som utlovat!

Blött i Markaskogen

Den tredje träningstävlingen gick av stapeln igår vid klubbstugan, i Markaskogen. Det var ingen överraskning att två dagars ihållande regn skulle bjuda på skapligt blött underlag och skapligt hala stenar och rötter...

Trots att jag körde så himla snabbt att kameran inte hann fånga mig så räckte det bara till en femteplats men det är jag helt nöjd med, det var snabba åkare framför.

Efter målgång bjöds det på årets laddning med fika; sockerchock i världsklass toppat med korv med bröd. Galet gott för en trött kropp!

Lerigt i Eker

Söndag igen och nästa träningstävling stod på schemat. Denna gång i välbekant terräng i Eker, på rätt sida om stan för mig. Delar av banan blev på den klassiska Eker-rundan men Magnus P hade hittat en del nya stigar som syddes ihop till en bra runda på 1,7 km.

När vi provrullade runt 10-tiden var den enda delen som kunde bli kladdig riktigt frusen så det kändes tryggt. En timme senare när starten gick hade dock solen gjort sitt så cykeln fick en lerinpackning även denna gång.

Jag dalade ner till en sjundeplats idag. Jag hade velat bråka mer med femman och sexan men mitt X King framtill bestämde sig för att släppa ut en massa luft på sista varvet så jag fick nöja mig med att vingla in som sjua.

Med en sekund tillgodo höll jag (ovetandes) herr Wengelin bakom mig, så jag slapp bli varvad med hans straffrunda som grädde på moset...

Lerigt vid slagghögen

Träningstävling i söndags som sagt. Jodå, däcket höll luften. Men det förvandlades till ett slick-däck efter första provturen på banan. Underlaget bestod nämligen av 100 procent lera, av olika konsistens.

Men det var en rolig bana och det var bra att chocka kroppen med lite race. Det var individuell start och jag fick ha cykelhandlaren jagandes efter mig, med en minut tillgodo. Jag hoppades att jag skulle kunna hålla honom bakom mig de fyra varven. Det gick vägen, men minuten hade halverats så jag fick se mig slagen av nämnd cykelhandlare men även han fick känna sig besegrad eftersom en galet stark orienterare (?) kom och var snabbast av alla...

Rickard, som knep fjärdeplatsen, på bild (stulen från hans blogg). För övrigt hans nya Specialized-hoj som syns i förgrunden på bilden ovan.